Här en vanlig dag på semestern. Frukost på den lagom soliga balkongen.
En dag fick vi improvisera, tror det var näst sista dagen, vädret blev sämre och sämre. Den dagen blåste det så mycket att det inte gick att sitta på framsidan. Vi hade ju två balkonger men där fanns inget bord. Men det löst vi galant.
Röd flagg. Det finns en hel del med livvakter vid stranden.
I stort sett granne med vårt hotell låg restaurangen.
En del ändringar sedan vi var där senast
Han hade till exempel bytt fru. Gått från sin engelska fru till en ung dam. Hon hette visst Tatjana ……. Ja han är en riktigt mullig mansgris men som restaurangägare på en semesterrestaurang bryr vi oss inte. Dessutom favoriserade han ju oss så varför skull vi klaga 😉👍
Han hade blivit äldre
Men maten är väldigt god.
Tur han gillade oss för det var inte ofta det fanns lediga bord på restaurangen. Dessutom fick vi köa, och vänta på bord. Det fick inte alla 👍
Redan när vi var på Rethymnon för cirka 13-14 år sedan blev “Taverna Kreta” vår favorit.
Det var sommaren då tyskarna inte åkte till Kreta. Det var tomt på restauranger och vid havet varför ägaren hade gott om tid med att prata med oss. Det är han som sitter snett bakom Barbro.
Susan var med.
Richard och Hugo var med.
Och Pelle och jag var med. Bilderna är tagna i restaurangen av blandade fotografer.
Här har jag kommit lite efter när vi är på väg för att handla. Susan stannade precis utanför favorestaurangen för att vänta på mig och den numera äldre (åldrade?) restaurangägaren kom ut och hälsade.
Han påstod att han kände igen mamma.
Så här är bakgrunden. Vi var för ca 15 år sedan på Kreta och bodde då i Rethymnon på samma hotell som vi bodde på denna vistelse. Resesällskapet var Barbro, Susan, Eva, Pelle och Richard och Hugo. Vi fastnade för den här restaurangen då den ligger nära Argo, var trevlig och hade mat som passade oss alla. Vi ville se om den fortfarande fanns kvar och att han som ägde restaurangen också givetvis fanns på plats.
De här bilderna från Rethymnon är från 2024. Susan och Barbro gick en promenad. Från Jason, hotellet vi bodde på 2024, till hotell Argo som vi bodde på med pojkarna och senare också året 2025. Promenaden mellan Jason och Argo är 2,5 km. Sedan ska man tillbaka också 😯
Numera var det staket och grindar runt hotellet.
En annan dag tog de en promenad in till Gamla Stan. Här den gamla hamnen.
Här vände taxibilarna. Bra att veta om det skulle behövas 😉👍
Vi, Susan, Barbro, Pelle och jag, har ju varit utomlands tillsammans varje år sedan 2011 då vi åkte första gången med Richard och Hugo. I år var det första gången utan Pelle. Pelle brukade ju också fotografera. Men denna gången var det ju mest bara jag, vilket Barbro konstaterade. Så nu har jag fått alla hennes bilder från resorna hösten 2024 och hösten 2025 för att jag också ska komma med på bloggen. Eftersom hon gett mig bilderna tar jag för givet att jag kan lägga ut dem här.
Bilden är från Rethymnon, gamla sta´n, en sådan där krukväxt 😯😯😯
Håll tillgodo här kom en bild på mig. Från i år.
Också gamla stan.
En katt vi sprang på.
Bilder fotade på kvällen. Så svart.
Det hade byggts ett stort hotell bakom Aros. Lyxigt. De trodde nog att de vara ensamma, eller så brydde de sig inte om andra då de är 5 stjärniga, för jäklar vilken ljudnivå det var på musiken 😯😯😯
Vi hade ytterligare en favoritrestaurang. Tropical, som trots namnet var en traditionell Grekisk restaurang inte så långt från vårt hotell.
Det var ett äldre par som drev restaurangen. Tanten var i restaurangdelen och mannen lagade maten.
Jag åt en pastisio, dvs en lasagne med pasta i stället för lasagneplattor. Mycket god. Susan åt nog en porksouvlaki.
Barbro åt visst pepparstek.
Paret hade ett skojigt sätt att handskas med gästerna. Restaurangen var mycket populär, folk hela tiden och folk som köade, och så fick man ouzo när man kom och sedan extra vin när man beställde in notan. Rätt som när vi satt där så satte tanten ut en skylt på ett bord, reserverat. Inge konstigt i det. Men det kom aldrig några. När nästa sällskap gick gjorde hon likadant och skickade ut ett sällskap på 4 som ville komma in. Det verkade som de tyckte att det var nog med gäster för kvällen. Andra ställen där slutar de ju aldrig att ta emot gäster. Det gällde att vara hos restaurangen i tid. Inge fjäsk för kunderna där inte. Och oj vad sur hon såg ut men var väldigt trevlig!
Vi tog oss en dag en tur för att äta på det som förra året var favoritrestaurangen. Förra året var det bara tjejer som jobbad med serveringen, i år bara killar 😉
Barbro valde lammkotletter, och som ni ser blev det inget kvar.
Jag åt en pastasås dränkt i parmesan. Nu kanske ni förstår varför den är en favorit 😉👍
å så deras pizza 💖💖💖
Vi börjar få det mörkt i november här bli det mörkt klockan 20.00 😉