Så blev det då final mot Carlstad United. Det kändes svårt men inte omöjligt, men det var olidligt nervöst ….

Image Thumbnail Image Thumbnail

det vankades och vankades … och en del ville inte ha sällskap

Hugo jobbade och slet.

Carlstad är ett tungt och samspelt lag. Lite tråkigt. De mal på och mal på och som i semifinalen får de tillslut utdelning, målet kom sent. Spelarna är stora starka och fysiska. KB har ett storleksmässigt mycket ojämnare lag och det utnyttjade Carlstad. Som vanligt är det dock som så att när KB börjar spela boll, och spela snabbt, stör de de flesta lag. Så också Carlstad.

KB, Hugo, hade bästa målchansen i en första halvlek men Carlstad förde spelet i utan att riktigt komma till några farliga avslut.

Ett par händelser som avgjorde matchen kom tätt. Först driver KB:s mittback upp bollen och sätter ett långskott i ribban, inte en chans för målvakten men bollen studsar ut och strax efter gör Carlstad 1 – 0. 1 – 0 till KB där och matchen hade kunnat få ett annat slut.

Tung förlust i både benen och huvudet.

Det var inte så att Carlstad radade upp chans på chans utan det var lite småsegt stundtals. Kim gjorde ett par superräddningar. I början på andra hade KB en period när de knappt kom upp på Carstads planhalva. Men KB hade ett par rejäla chanser bland annat var Hugo fri men målvakten räddade till hörna. Tycker KB spelade bra och alla försökte. Hugo jobbade och slet. Ska man slå Carlstad United en sådan här dag måste man nog också ha lite tur.

Lite träligt är det att ett lag som Carlstad som faktiskt är duktiga och kan spela fotboll och också vinner mycket måste vara så fula stundtals. Sätta in ett knä bakifrån när inte domaren ser osv.

En kille i de fyra finallagen skulle få pris för att ha uppfört sig eller gjort något speciellt under slutspelt, en kille i Carlstad fick priset. ”Ööö, inget svårt, skrek kompisarna, han är ju från Skattkärr.”

– Inte en sådan där j–l medalj till!


Bra kämpat av KB. Det hade inte varit helt orättvist om KB:s lagkapten fått höja bucklan.