I söndags när vi skjutsade hem Richard stod det ett litet rådjur på Fisksjöleden. Richard ville jag skulle ta kort men jag hade ingen kamera med mig.
Men kanske var det denne lille som jag brukar ha sällskap av när jag går hem från jobbet ibland. Stråvägen är numera en lummig och grön skog.
Jag skulle inte kunna skjuta dom, om jag inte var väldigt hungrig förståss! Men äta dem är gott 😉
Visst är de fina att titta på. Jag lite svårt att förstå att man kan skjuta dom – även om jag tycker att rådjurssadel är en delikatess. Det är knepigt med blandade känslor.